7. Ackordteori - basic
Du kommer att lära dig
- Hur du bygger ackord
- Fler intervaller
- Hur skalorna relaterar till ackorden
Rekommenderad inlärningstid - 1-2 veckor
Ackord
Ackord är per defitnition en samklang av flera toner som uppfattas som en odelbar helhet. Man dock, om man har tränat musiköra, urskilja tonerna i ett ackord när man lyssnar till det - fast vi hör det ändå som ett och samma ljud. Men vad är det då som gör ett ackord, hur hur kan vi använda oss av detta i vårt spelande?
Treklanger
Ett ackord är enligt teoretisk definition konstruerat av minst tre olika toner med olika intervaller. Detta betyder alltså att rockackorden som du fick lära dig i Lektion 4 inte är riktiga ackord. Även om detta stämmer i teorin så betyder det inte att de inte borde användas! Ibland låter det t o m bättre med mindre toner än flera: bättre med kvalité än kvantitet. (less is more är samma populära uttryck på engelska)
De enklaste, teoretiskt korrekta ackorden du kan konstruera är vanliga moll och dur-ackord. De är uppbyggda av tre olika toner med speciella intervaller. Men vad är då intervaller?
Intervaller
Vi har redan fått smaka på en intervall, nämligen oktaven. Vi ska nu förnya vår definition av oktaven:
"Oktaven är en ton som ligger 8 semitoner fråner från primen."
En semiton är ett halvt tonsteg från en ton till en annan. Med ett halvt tonsteg menas enkelt uttryckt ett "kromatiskt" tonsteg. T ex om du tar en ton på gitarren och sedan flyttar fingret ett band närmre ljudhålet så har du förflyttat dig en semiton.
Om du istället skulle förflytta fingret två band närmre ljudhålet har du gjort en förflyttning på ett helt tonsteg.
Om vi betraktar oktaven och räknar så ser vi att ovanstående påstående stämmer:
Primen är tonen vi utgår ifrån när vi räknar, i detta fall C.
Tänk på att ett intervall betecknar två toner - tonen man räknar från (primen) samt tonen som ligger på ett visst avstånd från primen.
Det finns mång aolika intervaller och man kan fördjupa sig i dem i det oändliga men vi ska göra det kort och koncist för oss nu.
För att konstruera dur och moll ackord krävs följande intervaller:
Prim, Ters (liten eller stor) och Kvint (ren).
Primen är i detta fall alltid grundtonen ur den berörda skalan.
Tersen är den tredje tonen ur skalan (som ligger på 2 heltoners avstånd från primen i durackord och 1½ toners avstånd från primen i mollackord)
Kvinten är den femte tonen ur skalan (som ligger på 3½ heltoners avstånd från primen)
Bry dig inte så mycket om hur många heltoner respektive semitoner det är mellan intervallen. Det viktiga är vilken ton i skalan som finns i vilket ackord.
Vi ska nu lite nätt titta på två olika C-ackord: C-dur och C-moll.
Vilka toner ska vi använda oss av i ett C-durackord?
Vi använder oss nu av våra kunskaper. Vi behöver en prim, ters och kvint ur C-durskalan.
C-durskalan ser ur såhär:
C D E F G A B (C)
Det är bara att räkna=)
1---3--.5
C D E F G A B (C)
Ett C-durackord ska alltså bestå av tonerna C, E och G! Tänk dig nu ett vanligt C-durackord:
-0-
-1-
-0-
-2-
-3-
---
Stämmer detta med teorin? Innehåller ackordet tonerna C, E och G? Kontroll med diagrammet över greppbrädans toner visar att det stämmer (klicka för större version av bilden):
Kommentar: Det är just därför det finns två olika trubadurversioner av G-durackordet, och det är även därför CAGED-systemet fungerar på det sätt det gör=).
Hur konstruerar jag ett C-durackord?
Vi går tillväga på samma sätt, fast denna gång måste vi använda oss av C-mollskalan istället. Kvinten är densamma i skalan, men tersen är förminskad, dvs sänkt en semiton.
C-mollskalan är lite svårare att komma ihåg än C-durskalan, eftersom den inte enbart är gjord av stamtoner:
C D D♯ F G G♯ A♯ (C)
Fast när vi väl har skalan är det enkelt att plocka ut vilka toner som krävs i ett C-mollackord:
1---3---.-5
C D D♯ F G G♯ A♯ (C)
Då kan vi omvandla C-dur trubadurackordet till ett C-mollackord genom att bara sänka e-et (eller e-en, om det går) i ackordet till ett ess/diss:
Övningar
1.
Nu ska du pröva att använda dina nya kunskaper i ditt spelande. Sätt pekfingret på band sju. Försök nu att ta ett D-dur ackord genom att använda tre eller flera strängar.
D-durskalans toner:
D E F# G A B C# D
Ta god tid på dig och använd dig av oktavtricksen om du fastnar med tonerna.
Svar:
2.
Nu ska vi testa med att ta ett E-moll istället, och i detta fall sätter du pekfingret på band åtta.
Em-skalans toner:
E F# G A B C D (E)
Svar:
3.
Sätt nu pekfingret på band 10 och försök hitta ett A-dur där!
A-durskalan:
A B C# D E F# G# (A)
Såja
Det var allt för denna lektion. Nästa lektion kommer att demonstrera några av nycklarna till improvisaiton med pentaskalan. Fast innan du går vidare:
- Försök att komma på liknande övningar själv - gå rentav igenom hela CAGED-mönstret och rabbla upp alla tonerna för dig själv.
- Se till att du verkligen förstår den lilla teori du nu lärt dig - i senare lektioner kommer det att bli lite mer avancerat.