7. Ackordteori - basic
Du kommer att lära dig
- Hur du bygger ackord
- Fler intervaller
- Hur skalorna relaterar till ackorden
Ackord
Ackord är per definition en samklang av flera toner som uppfattas som en odelbar helhet. Man kan dock, om man har tränat musiköra, urskilja tonerna i ett ackord när man hör det- fast vi hör det ändå som ett och samma ljud. Men vad är det då som gör ett ackord, hur hur kan vi använda oss av detta i vårt spelande?
Treklanger
Ett ackord är enligt teoretisk definition konstruerat av minst tre olika toner med olika intervaller. Detta betyder alltså att rockackorden som du fick lära dig i Lektion 7 inte är riktiga ackord. Även om detta stämmer i teorin så betyder det inte att de inte borde användas! Ibland låter det t o m bättre med mindre toner än flera: bättre med kvalité än kvantitet - less is more=)
De enklaste, teoretiskt korrekta ackorden du kan konstruera är vanliga moll och dur-ackord. De är uppbyggda av tre olika toner med speciella intervaller. Men vad är då intervaller?
Intervaller
Vi har redan fått smaka på en intervall, nämligen oktaven. Vi ska nu förnya vår definition av oktaven:
"Oktaven är en ton som ligger 12 halvtoner fråner från primen."
En halvton, eller semiton är ett halvt tonsteg från en ton till en annan. Med ett halvt tonsteg menas enkelt uttryckt ett "kromatiskt" tonsteg. T ex om du tar en ton på gitarren och sedan flyttar fingret ett band närmre ljudhålet så har du förflyttat dig en halvton.
Köp bra musikböcker på Notlagret.se!
Om du istället skulle förflytta fingret två band närmre ljudhålet har du gjort en förflyttning på ett helt tonsteg.
Om vi betraktar oktaven och räknar så ser vi att ovanstående påstående stämmer:
Primen är tonen vi utgår ifrån när vi räknar, i detta fall C.
Tänk på att ett intervall betecknar två toner - tonen man räknar från (primen) samt tonen som ligger på ett visst avstånd från primen.
Det finns många olika intervaller och man kan fördjupa sig i dem i det oändliga men vi ska göra det kort och koncist för oss nu.
För att konstruera dur och moll ackord krävs följande intervaller:
Prim, Ters (liten eller stor) och Kvint (ren).
Primen är i detta fall alltid grundtonen ur den berörda skalan.
Tersen är den tredje tonen ur skalan (som ligger på 2 heltoners avstånd från primen i durackord och 1½ toners avstånd från primen i mollackord)
Kvinten är den femte tonen ur skalan (som ligger på 3½ heltoners avstånd från primen i både moll och durkalan)
Bry dig inte så mycket om hur många heltoner respektive halvtoner det är mellan intervallen. Det viktiga är vilken ton ur vilken skala som finns med i ackordet som står skrivet.
Generellt sett jämför man alltid alla ackord med ett grund-ackord, dvs durackordet, och en grundskala - durskalan. Det är därför ett durackord, utan tillägg, helt enkelt kallas för t ex "C" - vi vet automatiskt om att ackordet i fråga är ett C-dur ackord, baserat på invervallerna (prim, ters och kvint) ur C-dur skalan. Om vi vill ändra på ackordet måste vi lägga till ytterligare beteckningar efter stamtonen som utmärker den ursprungliga durskalan, vilken kommer att ändra ackordets natur, och skalan som ackordet följer.
Om vi skriver Cm, så betyder detta att acordet är uppbyggt som ett C-dur, fast med intervallerna ur C-moll skalan istället.
Vi ska nu lite nätt titta på två olika C-ackord: C-dur och C-moll.
Vilka toner ska vi använda oss av i ett C-durackord?
Vi använder oss nu av våra kunskaper. Vi behöver en prim, ters och kvint ur C-durskalan.
C-durskalan ser ur såhär:
C D E F G A B (C)
Det är bara att räkna=)
1---3--.5
C D E F G A B (C)
Ett C-durackord ska alltså bestå av tonerna C, E och G! Tänk dig nu ett vanligt C-durackord:
-0-
-1-
-0-
-2-
-3-
---
Stämmer detta med teorin? Innehåller ackordet tonerna C, E och G? Kontroll med diagrammet över greppbrädans toner visar att det stämmer (klicka för större version av bilden):
Kommentar: Det är just därför det finns två olika trubadurversioner av G-durackordet, och det är även därför CAGED-systemet fungerar på det sätt det gör=).
Hur konstruerar jag ett C-mollackord?
Vi går tillväga på samma sätt, fast denna gång måste vi använda oss av C-mollskalan istället. Kvinten är densamma i skalan, men tersen är förminskad, dvs sänkt en halviton.
C-mollskalan är lite svårare att komma ihåg än C-durskalan, eftersom den inte enbart är gjord av stamtoner:
C D D♯ F G G♯ A♯ (C)
Fast när vi väl har skalan är det enkelt att plocka ut vilka toner som krävs i ett C-mollackord:
1---3---.-5
C D D♯ F G G♯ A♯ (C)
Då kan vi omvandla C-dur trubadurackordet till ett C-mollackord genom att bara sänka e-et (eller e-en, om det går) i ackordet till ett ess/diss:
Förenklingar
Det är väldigt jobbigt, och utan något särskilt syfte, att snacka om små eller stora intervaller. I musiken så jämför man i princip allting till durskalan, vilken jag kommer gå igenom mer detaljerat i nästa lektion.
För att göra det enkelt - om inget annat tillägg finns i ett ackord namn så handlar det automatiskt om intervaller ur dur-skalan. Om tillägget "m" står, så handlar det om samma intervaller, fast ur mollskalan av den aktuella tonarten.
För C-moll är det ju tersen ur C-mollskalan som används. Primen och kvinten ur C-mollskalan är detsamma som C-durskalan!
För CMaj7 använder vi, primen, tersen, kvinten och septimen ur C-dur skalan.
Köp bra musikböcker på Notlagret.se!
För Cm7 använder vi, primen, tersen, kvinten och septimen ur C-moll skalan.
För C7 använder vi primen, tersen, kvinten ur C-durskalan och septimen ur C-moll skalan. Detta ackordet kallas för "dominant C 7", eftersom septimen som används är från en annan skala än grundskalan (dvs grundskalan är C-dur, septimen är från C-moll), vilket gör att tonen "sticker ut".
Det är kanske lite klurigt, men det kommer klarna ordentligt senare i kommande lektioner.
Övningar
1.
Nu ska du pröva att använda dina nya kunskaper i ditt spelande. Sätt pekfingret på band sju. Försök nu att ta ett D-dur ackord genom att använda tre eller flera strängar.
D-durskalans toner:
D E F# G A B C# D
Ta god tid på dig och använd dig av oktavtricksen om du fastnar med tonerna.
Svar:
2.
Nu ska vi testa med att ta ett E-moll istället, och i detta fall sätter du pekfingret på band åtta.
Em-skalans toner:
E F# G A B C D (E)
Svar:
3.
Sätt nu pekfingret på band 10 och försök hitta ett A-dur där!
A-durskalan:
A B C# D E F# G# (A)
Såja
Det var allt för denna lektion. Nästa lektion kommer att gå igenom durskalan i mer detalj. Innan du går vidare:
- Försök att komma på liknande övningar själv - gå rentav igenom hela CAGED-mönstret och rabbla upp alla tonerna för dig själv.
- Se till att du verkligen förstår den lilla teori du nu lärt dig - i lektion 10 (som inte är uppe ännu) kommer du att lära dig och förstå mer avancerade ackord.