Kromatiska skalan och oktaver
Du kommer att lära dig
- Hur du hittar mönster på greppbrädan
- Hur du på ett ganska enkelt sätt plockar ut en ton på greppbrädan
- Att tänka kromatiskt!
Toner
En gitarr är ett tongivande instrument. Som du säkert vet vid det här laget så ger en sträng en ljusare och ljusare ton ju närmre resonanshålet du kommer (eller mickarna, på en elgitarr). Det här har med ren fysik att göra - ju kortare strängen är, ju snabbare blir svängningarna i strängen och ljudet upplevs som "ljusare" - ett ljud med högre frekvens.
Varför allt detta tjat om fysik? För att jag tycker att det är intressant=). Och för att en gitarrist bör veta hur sitt instrument fungerar!
I vilket fall som helst har du säkert märkt när du lekt runt lite på gitarren att man kan hitta samma ton på flera olika ställen. Om du gjort det har du hittat ett mönster! Det finns många sådana här mönster på en gitarr, men innan jag går in på det ska vi börja med att förstå innebörden av den kromatiska skalan, och en intervall som kallas för oktav.
Kromatiska skalan
Den kromatiska skalan är den enda skalan som man fräckt nog kan säga används av ALLA som spelar instrument. I den kromatiska skalan finns nämligen alla toner inom en oktav, inklusive toner med förtecken.
För att spela den kromatiska skalan spelar du band för band från band 0 till band 12 (sedan börjar den om igen) på en sträng. T ex har du här den kromatiska E-skalan.
e-----------------------------------------------------
B-----------------------------------------------------
G-----------------------------------------------------
D-----------------------------------------------------
A-----------------------------------------------------
E-0-1-2-3-4-5-6-7-8-9-10-11-12------------------------
Spela i vilket tempo du vill
Man kan inte göra någon vacker musik genom att enbart använda den kromatiska skalan, eftersom den i sig inte har någon struktur. Skalor med struktur är t ex C-durskalan eller C-mollskalan.
Objektivt är de modifieringar av den kromatiska skalan. C-durskalan är den kromatiska skalan förminskad från 12 toner (den trettonde tonen är oktaven) till 7 (8 med oktaven). De toner man har tagit bort "får inte lov" att spelas, om man ska spela någonting med c-durskalan.
Hursomhelst återkommer vi till dessa skalor senare.
Vad är det för toner vi spelade i tabulaturexemplet ovan då? Bilden nedan visar vilka.
klicka på bilden för en större version.
Dessa diagram kommer du få se många av och därför är det viktigt att du förstår vad de egentligen visar (jag fattade inte ett skvatt när jag såg dem första gången).
Diagrammet är bara en bild av greppbrädan sedd ovanifrån med tjocka e-strängen nederst och tunna e-strängen överst, precis som i tabulatur.
Diagrammet visar enbart vilka toner som man studerar vid ett visst tillfälle. Om vi ville kolla på hela kromatiska skalan över hela greppbrädan skulle vi ha följande diagram
Fast för tillfället nöjer vi oss med denna.
Tänk kromatiskt!
När vi spelar detta exempel:
e-----------------------------------------------------
B-----------------------------------------------------
G-----------------------------------------------------
D-----------------------------------------------------
A-----------------------------------------------------
E-0-1-2-3-4-5-6-7-8-9-10-11-12------------------------
Ska vi försöka att tänka kromatiskt. När vi spelar uppför ska vi enbart uttala tonerna med
♯-förtecken (uttalas korsförtecken) som finns mellan stamtonerna (tonerna utan förtecken).
När du spelar från 0 till 12e bandet säger du därför följande:
"E, F, Fiss, G, Giss, A, Aiss, B, C, Ciss, D, Diss, E"
(E, F, F♯, G, G♯, A, A♯, B, C, C♯, D, D♯, E)
När vi sedan går neråt ska vi bara uttala tonerna med ♭-förtecken (japp, uttalas b-förtecken). Spela följande tabulatur
e-----------------------------------------------------
B-----------------------------------------------------
G-----------------------------------------------------
D-----------------------------------------------------
A-----------------------------------------------------
E-12-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-0-------------------------
Och säg följande (ton för ton)
"E, Ess, D, Dess, C, B, Bess, A, Ass, G, Gess, F, E"
(E, E♭, D, D♭, C, B, B♭, A, A♭, G, G♭, F, E)
Av detta kan vi härleda att en ton med ett förtecken har en identisk ton med ett annat förtecken;
Köp bra musikböcker på Notlagret.se!
A♯ och B♭ är samma ton! Anledningen till att de skrivs olika beror på hur man betraktar dem - i detta fall nerifrån och upp för den kromatiska skalan, och tvärtom.
Sammanfattningsvis:
- ♯-ton - (iss t ex fiss eller giss) en ton som är höjd ett halvt tonsteg
- ♭-ton (-ess/ass t ex gess eller ass) - en ton som är sänkt ett halvt tonsteg
- när du "tänker kromatiskt" så tillämpar du detta genom att uttala (eller tänka) "iss-toner" när du går uppåt i en kromatisk skala, och "ess/ass-toner" när du går neråt i en kromatisk skala.
Ibland kan man se riktigt konstiga toner som t ex F♭. Det är i själva verket ett E! Ibland skriver man bara F♭ för att man använder olika förtecken i standardnotation - det är hursomhelst ingenting vi behöver gå in på nu - vi använder ju oss utav tabulatur och det räcker gott och väl för våra syften!
Oktav
Något som du kommer få höra ofta är ordet oktav. En oktav är en musikalisk intervall. De andra är:
Prim (1)
Sekund (2)
Ters (3)
Kvart (4)
Kvint (5)
Sext (6)
Septima (7)
(Oktav) (8)
För att inte röra till det för mycket kommer vi fokusera oss på oktaven. Oktaven beskrivs enklast på följande sätt (enligt mig) - musikaliskt:
Tonen som utmärker att skalan börjar om.
Fysikaliskt
En ton med dubbelt så hög frekvens som ursprungstonen.
Exempel:
Vi utgår ifrån en ton, E. Vi gör sedan en kromatisk uppgång till tonen D#. Nästa ton i den kromatiska skalan kommer att bli - E
Man brukar säga att denna ton, detta "andra" E, är en oktav högre (fysikaliskt har tonen dubbelt så hög frekvens som det föregående E't).
Det är viktigt att du förstår innebörden av detta! Alla skalor börjar alltid om vid oktaven, T ex C-dur
C D E F G A B (C)
Det sista C-et utmärker oktaven, då börjar skalan om igen, fast med ljusare toner såklart!
Om vi kollar de på de tre första banden på din gitarr kommer vi att hitta tre olika oktaver av E.
Om ni spelar tonerna kommer ni höra att de låter "likadant", förutom att de har ljusare respektive mörkare toner än varandra.
klicka på bilden för större version.
Detsamma gäller för alla andra toner! t ex G
klicka på bilden för större version.
Mellan tonen G0 och G1 är intervallen (det musikaliska "avståndet") en oktav. Mellan tonen G0 och G2 är intervallen två oktaver.
Såja
Det var allt för denna lektion. Innan du går vidare, se till att du
- Förstår hur den kromatiska skalan fungerar
- Förstår vad en oktav är - detta är väldigt viktigt inför nästa moment.
- Läs om texten flera gånger om du inte förstår första gången - är det ändå inte glasklart finns mejlen alltid tillhands!